Lavinprognosen läser du uppifrån och ner: först faronivån på skalan 1–5, sedan lavinproblemen, som visar vilken typ av lavin som hotar, i vilka väderstreck och på vilken höjd. Faronivån säger hur farligt det är i området. Lavinproblemen säger var du inte ska åka. Prognoserna publiceras på lavinprognoser.se klockan 18 kvällen före och gäller ett dygn.
En vanlig fälla är att stanna vid siffran. "Tvåa idag, då kör vi" missar det mesta av det prognosmakarna har skrivit. Den här guiden går igenom prognosen del för del, och avslutas med ett exempel på hur du gör om den till ett vägval.
Var hittar du lavinprognosen?
Den svenska lavinprognosen görs av Naturvårdsverket och publiceras på lavinprognoser.se. Tjänsten startade vintern 2015/2016. Vintern 2025/2026 täckte den sex välbesökta fjällområden:
- Abisko/Riksgränsfjällen
- Kebnekaisefjällen
- Västra Vindelfjällen
- Södra Lapplandsfjällen
- Södra Jämtlandsfjällen
- Västra Härjedalsfjällen
En ny prognos kommer varje kväll klockan 18 och gäller till klockan 18 dagen efter. Säsongen börjar i mitten av december och slutar i början av maj. Vintern 2025/2026 kom den sista prognosen för de södra områdena den 4 maj, medan Abisko/Riksgränsfjällen fick prognoser en vecka till.
Bakom varje prognos finns lokala observatörer som är ute på fjället i stort sett varje dag, gräver i snön och rapporterar laviner. Till det kommer automatiska väderstationer och en daglig genomgång med SMHI:s meteorologer. Det är ingen datormodell som räknar fram en siffra, utan en bedömning från människor som har stått i snön samma dag.
Prognosen uppifrån och ner
Varje prognos är byggd på samma sätt, från det övergripande högst upp till detaljerna längre ner:
- Faronivån enligt den internationella skalan 1–5
- Huvudbudskapet, några meningar som sammanfattar dagens läge och ger råd
- Lavinproblemen, med väderstreck, höjd, känslighet och förväntad storlek
- Observationer från fältpersonalen i området
- Fjällvädret för dygnet
- Förväntad utveckling, hur faran väntas förändras de närmaste dagarna
Läs alla sex. Huvudbudskapet läser du på en minut. Men det är lavinproblemen som berättar var du ska vara försiktig, och observationerna som avslöjar om något överraskade fältpersonalen dagen innan.
Faronivån: skalan från 1 till 5
Faronivån ger en grov bild av hur många och hur stora laviner som väntas i området som helhet. Skalan är densamma i hela Europa och Nordamerika.
| Nivå | Namn | Vad det innebär | Hur vi agerar |
|---|---|---|---|
| 1 | Liten | Snötäcket är i allmänhet stabilt. Laviner kan utlösas vid stor belastning i enstaka extrema sluttningar | Normal försiktighet, full utrustning, åk en i taget i det brantaste |
| 2 | Måttlig | Farliga förhållanden i delar av terrängen. Laviner kan utlösas i branta sluttningar, främst vid stor belastning | Identifiera och undvik sluttningarna som pekas ut i lavinproblemen |
| 3 | Betydande | Laviner kan utlösas av en ensam åkare i många branta sluttningar | Håll dig under cirka 30 grader i de utpekade väderstrecken och höjderna |
| 4 | Stor | Laviner är troliga i många branta sluttningar, även vid liten belastning | Undvik all lavinterräng, också flacka partier under branta sluttningar |
| 5 | Mycket stor | Många stora spontana laviner väntas | Stanna i skogen eller hemma |
Två saker är bra att veta om skalan. Den första är att stegen inte är lika stora. Faran ökar mer för varje steg uppåt, så trean är mycket farligare än tvåan. Den andra är att de flesta olyckor inte sker på de höga nivåerna. I Schweiz, där SLF har samlat olycksdata i decennier, inträffar ungefär hälften av dödsolyckorna vid nivå 3 och omkring en tredjedel vid nivå 2. Vid nivå 4 och 5 håller sig de flesta borta från brant terräng.
Ibland visas ett frågetecken i stället för en siffra. Det betyder ej bedömd, och då ska du utgå från att förhållandena kan vara farliga tills du har sett något annat. Mot slutet av säsongen kan prognosen i stället visa en särskild markering för vårförhållanden.
Lavinproblemen: prognosens viktigaste del
Lavinproblemet beskriver vilken typ av lavin som hotar just nu. Det spelar stor roll, eftersom du känner igen och hanterar varje typ på sitt eget sätt. Ett nysnöflak går ofta att vänta ut, medan ett bestående flak kan ligga kvar hela vintern.
| Lavinproblem | Hur det uppstår | Hur länge det håller i sig | Så hanterar du det |
|---|---|---|---|
| Nysnöflak | Ny snö binder ihop till ett mjukt flak ovanpå ett svagare lager | Oftast 24–36 timmar, längre i kyla | Vänta en till några dagar efter stora snöfall innan du går in i brant terräng |
| Drevsnöflak | Vinden packar snö i läsluttningar, under krön och i raviner | Några dagar upp till en vecka | Läs vindriktningen och undvik läsidorna där snön samlats |
| Bestående flak | Ett hårt flak ligger på ett svagt lager djupt ner i snötäcket | Veckor, ibland hela vintern | Stora marginaler, håll avstånd även till flackare terräng intill branta sluttningar |
| Våta laviner | Snön blir blöt av sol, värme eller regn och tappar sammanhållningen | Timmar per dag, längre utan nattfrost | Åk tidigt, var ute ur branta solsluttningar innan snön blir blöt |
| Hängdrivor | Vindpackad snö som hänger ut över läsidan av krön och ryggar | Farligast strax efter snödrev och i värme | Håll god marginal till kanten och vistas kort tid under stora drivor |
| Glidlaviner | Hela snötäcket glider på slät mark, som berghällar eller gräs | Svårt att förutse | Undvik att uppehålla dig under glidsprickor |
Drevsnöflak är det problem du oftast möter i svenska fjällen. Vi har mycket kalfjäll, och vinden flyttar lös snö även när det inte snöar. Enligt prognosmakarna kan du ofta upptäcka flaken själv. Snöytan blir slät och kritaktig och känns hårdare. Det låter ihåligt som en trumma, och korta sprickor skjuter iväg från skidorna.
Bestående flak är tvärtom nästan omöjliga att se. Naturvårdsverket skriver rakt ut att du inte kan lita på att snön är stabil bara för att du inte ser några varningstecken. Problemet ligger bakom många lavinolyckor. Lavinerna kan dessutom fjärrutlösas, det vill säga starta i sluttningen ovanför dig när du står på flackare mark. Står bestående flak i prognosen väljer vi alltid en klart enklare tur än planerat.
Rosen och pyramiden visar var faran finns
Under varje lavinproblem finns två små ikoner som många hoppar över. Det är synd, för det är här prognosen blir konkret.
Rosen är en kompass med åtta väderstreck. De fält som är röda visar i vilka sluttningsriktningar problemet finns. Ett drevsnöflak efter västlig vind lägger sig till exempel på östsidorna, så rosen blir röd i nordost, öst och sydost. På bilden är även syd rött.
Pyramiden visar höjden i tre nivåer: kalfjället, trädgränsen och under trädgränsen. I svenska fjällen ligger trädgränsen ungefär 600–900 meter över havet, högre i söder och öster, lägre i norr och väster. Med trädgränsen menar prognosen ett band på 100–200 meter där skogen glesnar.
Under ikonerna står också känslighet och utbredning, alltså hur lätt det är att utlösa en lavin och hur många sluttningar som berörs, och förväntad största storlek. Storleken anges i fem klasser:
- 1, liten: i regel ofarlig, men kan dra med dig över stup eller in i stenar
- 2, medelstor: stor nog att begrava och döda en människa
- 3, stor: kan begrava en bil och nå långt ut i flack terräng
- 4, mycket stor: kan förstöra flera hus eller hektar skog
Storlek 5 finns också på skalan, men en så stor lavin har aldrig observerats i Sverige. Redan storlek 2 räcker för att döda.
Från prognos till vägval: ett exempel
Så här kan det se ut när vi planerar en tur. Exemplet är påhittat men typiskt för en vinterdag i Jämtland.
Prognosen för Södra Jämtlandsfjällen visar nivå 3, betydande. Lavinproblemet är drevsnöflak. Rosen är röd i nord, nordost och öst. Pyramiden är röd på kalfjället och vid trädgränsen. Känsligheten är "lätt att utlösa i enstaka branta sluttningar" och största storlek 2. Fjällvädret beskriver frisk västlig vind under natten.
Vinden har flyttat snö till nord- och ostsidorna ovanför skogen. Där kan en ensam åkare lösa ut en lavin som är stor nog att begrava oss. Väst- och sydsidorna bör vara blåsta och mer stabila.
Hemma i soffan öppnar vi kartan på lavinprognoser.se. Med lutningsverktyget ser vi var terrängen är brantare än 30 grader. Med verktyget för sluttningsriktningar markerar vi nord, nordost och öst, och då lyser de sluttningarna rött på kartan. Planen blir en tur upp längs en västvänd rygg och nedfart på den flackare sydsidan, med en reservplan i skogen om sikten försvinner.
Ute på fjället stämmer vi av. Ser vi färska laviner, hör vi ett whumpf eller skjuter det sprickor från skidorna har prognosen underskattat läget. Då vänder vi.
För att planen ska fungera om något ändå händer behöver alla i gruppen bära transceiver, spade och sond, och kunna använda dem. Vad du behöver och i vilken ordning du köper det går vi igenom i guiden till lavinutrustning.
Fem varningstecken som väger tyngre än prognosen
Prognosen gäller ett helt område. Det du ser med egna ögon gäller sluttningen framför dig. Lavinprognoser.se listar fem tecken som du alltid ska ta på allvar:
- Färska laviner i sluttningar med samma lutning, väderstreck och höjd som den du tänkt åka
- Ljud och sprickor: ett whumpf när ett svagt lager kollapsar, eller långa sprickor som skjuter iväg i ytsnön
- Snödrev, även utan snöfall, så länge det finns lös snö för vinden att flytta
- Kraftig temperaturhöjning, särskilt första gången ett kallt snötäcke värms upp
- Mer än 20 cm nysnö på ett dygn, och värre om snön blir blötare och tyngre under snöfallet
Ser du ett av dem har prognosen inte längre sista ordet. Byt till flackare terräng eller vänd.
Vanliga misstag när man läser lavinprognosen
Att bara läsa siffran. Nivå 2 med bestående flak är ett helt annat läge än nivå 2 med våta laviner på eftermiddagen. Problemet avgör vad du ska göra.
Att läsa gårdagens prognos. Prognosen publiceras klockan 18 kvällen före. Den du läser på morgonen är gårdagskvällens, och den gäller. Men har du bara läst prognosen i förrgår har du missat ett helt dygn av väder. Kolla igen innan du åker.
Att tro att flack terräng alltid är säker. Laviner kan nå långt ut i flacka partier under branta sluttningar. Vid nivå 4 avråder prognosen uttryckligen även från områden under branta sluttningar.
Att använda prognosen utanför prognosområdet. Prognosen gäller bara det avgränsade området på kartan. Fjällen strax utanför kan ha fått helt annat väder.
Utanför prognosområdena
Stora delar av fjällkedjan saknar daglig prognos. För dem finns lavininformation per region på lavinprognoser.se: Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Dalafjällen. Den är allmän, men lutningskartan fungerar överallt och visar var terrängen är brant nog för laviner. Laviner är mycket ovanliga i lutningar kring 25 grader, så det är en rimlig gräns för en tur när du saknar prognos.
Många turer kring Riksgränsen och i Jämtland går över gränsen till Norge. Där gäller den norska prognosen på varsom.no, som använder samma faroskala och samma lavinproblem. Det mesta du lärt dig här fungerar även där.
Vill du veta mer om var det är bäst att åka hittar du våra favoriter i guiden till freeride-områden i Sverige. Allt annat du behöver för en topptur, från skidor och pjäxor till stighudar, finns i den stora topptursguiden.
Ingen prognos kan ersätta en lavinkurs, men den som lär sig läsa lavinproblemen, rosen och pyramiden får ut betydligt mer av varje lavinprognos.
Vanliga frågor
När kommer lavinprognosen ut?
Prognoserna på lavinprognoser.se publiceras varje kväll klockan 18 och gäller till klockan 18 nästa dag. Läser du prognosen på kvällen planerar du för morgondagens tur. Säsongen börjar i mitten av december och pågår till början av maj. I de nordligaste områdena kring Abisko och Riksgränsen fortsätter prognoserna ofta någon vecka längre än i söder.
Vad betyder lavinfara 2?
Nivå 2 heter måttlig och innebär farliga förhållanden i delar av terrängen. Snötäcket är bara måttligt sammanbundet i några branta sluttningar, och där kan du utlösa en lavin, främst vid stor tilläggsbelastning som en grupp åkare eller ett fall. Nivå 2 är inte en grön flagga. I Schweiz, där olycksstatistiken är som mest detaljerad, inträffar ungefär var tredje dödsolycka i lavin vid måttlig fara. Läs lavinproblemen för att se vilka sluttningar som är de farliga.
Vad är skillnaden mellan drevsnöflak och nysnöflak?
Nysnöflak bildas av ny snö som fallit utan mycket vind och lägger sig ganska jämnt i terrängen. Problemet stabiliseras oftast inom ett till ett och ett halvt dygn efter snöfallet. Drevsnöflak är snö som vinden har flyttat och packat i läsluttningar, under krön och i raviner. De är hårdare, mer koncentrerade till vissa väderstreck och kan ligga kvar som ett problem i flera dagar upp till en vecka, längre om det är kallt.
Finns det lavinprognos för hela fjällkedjan?
Nej. Naturvårdsverket gör dagliga prognoser för sex områden: Abisko/Riksgränsfjällen, Kebnekaisefjällen, Västra Vindelfjällen, Södra Lapplandsfjällen, Södra Jämtlandsfjällen och Västra Härjedalsfjällen. För resten av fjällen finns mer allmän lavininformation per region (Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Dalafjällen) samt en lutningskarta. Åker du över gränsen till Norge gäller den norska prognosen på varsom.no.
Är det säkert att åka i brant terräng vid lavinfara 1?
Förhållandena är i allmänhet säkra vid nivå 1, men inte överallt. Laviner kan fortfarande lossna vid stor belastning i enstaka extrema sluttningar, och en liten lavin kan få allvarliga följder om den drar dig över ett stup eller in i stenar. Ungefär fem procent av dödsolyckorna i Alperna sker vid nivå 1. Bär full lavinutrustning och åk en i taget i de brantaste partierna även då.
Vad betyder de röda fälten i lavinprognosen?
Under varje lavinproblem finns två ikoner. Rosen visar de väderstreck där problemet finns, och pyramiden visar höjdnivån: kalfjället, trädgränsen eller under trädgränsen. De röda fälten är de mest utsatta platserna. Är norr, nordost och öst röda i rosen och toppen av pyramiden röd, ligger faran framför allt i nord- och ostvända sluttningar ovanför trädgränsen.
Kan man lita på lavinprognosen?
Prognosen är den bästa bedömningen som finns för ett helt område, byggd på dagliga fältobservationer, väderstationer och SMHI:s meteorologer. Men den beskriver ett stort område och kan inte säga något om den enskilda sluttning du står i. Naturvårdsverket skriver själv att laviner förekommer även på de lägre faronivåerna. Använd prognosen för att välja terräng hemma, och dina egna observationer för att bekräfta eller ändra planen ute.
